Presentation

Om mig

Jag är väldigt nördig när det kommer till labradorer och läser på så mycket jag kan om vår fina ras. Grottar ner mig i sån många stamtavlor jag kan. Med internet till hands, kan jag sitta i timmar. Men jag tycker det är lika kul med riktigt hundutställningar, och ställer jag inte allt för många hundar själv, så brukar jag fota album och lägger upp dem på Facebook. Har besökt labradorklubbens avelskonference på både 90-talet och nu de senaste under 2000-talet. Alltid lika inspirerade! Försöker besöka så många kullar jag kan, för att lära mig hur valparna blir i olika linjer och sen se dem växa upp. (Tack alla uppfödare som orkar visa era valpar, otroligt lärorikt!). På jaktsidan har jag gått utbildning till provledare för WT samt vart funktionär. Och startat på B-prov med Klinga o fått en 2a i nybörjarklass. Jag älskar att se labradoren jobba med det den är ämnad för. Det lyser i hundens ögon, och de har så kul!

Jag har gått Anatomi steg 1 för Moa Persson, sen även Anatomi steg 1 inriktning Labrador retriever för Moa. Så ville jag vara med en gång till och gick samma kurs för Filip Johnsson, så himla lärorikt. Där var det nya deltagare och nya frågeställningar. Ångrar jag inte en minut. Det är kul att skriva kritik och prata labrador.

Mitt första inofficiella domaruppdrag var 19 augusti 2019 med 28st labradorer. Det var superkul! Det var på labradorklubben Östergötland. Tack för att jag fick komma!

Resultat aktivitetsdagen i Väderstad den 19 augusti
Domare: Emma Brantsjö
Bis valp
1. Aquador Urchin
2. Aquador Urial
3. Ritous Starlight Express
4. Labbehusets Just like a woman
Bis vuxen
1. Andycap Diamond Dreams
2. Sabatti´s Missions Impossible
3. Cassatas Charming Celestine
4. Aquador Morgausse

Det är absolut viktig att de är friska och ser korrekta ut. Men även det mentala är viktigt. Jag har gjort en del BPH med mina hundar, för att se hur de reagerar och utvärdera avelsmaterial.

Min bakgrund

Med en mamma som var superpedant (vi hade ett mycket ren lägenhet mitt i Vasastan, Stockholm) och mitt växande hundintresse var hundlivet ingen hit.

Varje år sedan jag var 10 år gammal åkta jag pendeltåg till Älvsjö under hundmässan och köpte böcker och koppel för min icke-existerande hund. Av en slump kom min syster hem med den bruna gentlemannen ”Prisse” Fågelängens Peter Pears 1992.

Prisse var en labradorhane som inte fick leva kvar med sina ägare då dom bråkade om vem som skulle ha honom efter skilsmässan. Vi hade honom de sista tre åren av hans liv. Jag gick i första klass och satt och hoppade i klassrummet tills jag äntligen fick komma hem till mins syster och gå ut med honom. Hon sa: ”ha ett koppel på honom”, men det första jag gjorde var att låta honom gå lös och Prisse lämnade aldrig min sida.

Prisse (bild ovan)
Där och då föddes min kärlek för Labradoren. Han var efter SUCH NUCH INTUCH Fågelängens Coppar Carrot.
När han dog var det en stor sorg, och för att slippa allt hundhår gick min syster och köpte en Bichon Frisé istället (?). Lilla Ludde kanske inte tappade något hår, men han var en riktig odåga på alla andra sätt. Jag tränade agility och var verksam som ordförande i Vällingby hundungdom.

Även om Ludde inte gjorde som jag sa, så lärde jag mig mycket om hundträning från just honom. 1995 , skulle vi praoa på en arbetsplats under 2 veckor, i skolan. Själv var jag 14 år, och sååå säker på att jag skulle bli en labradoruppfödare. Så jag ringde runt och frågade om jag kunde jobba två veckor på olika kennlar i Stockholm med labradorer. Pia Razera-Brulin på Winnie kennel sa ”Visst kom över, så vi kan se om vi gillar varandra.” Jag var så nervös när jag åkte dit. Tog min finaste mockajacka och tog tåget till Vallentuna. Och ja, när jag såg kenneln, så naturligtvis hade jag fel kläder då jag skulle krama och sköta 12 labradorer i olika åldrar.

Det var det och jag gick dit varje dag, och i princip blev en hund. Mamma var galen när jag kom hem med smutsiga kläder, men hon kunde inte säga något när hon såg hur glad jag var då jag fick spendera tid med hundarna. Sedan dess har jag hjälpt Pia både när hon åker bort och när vi besöker utställningsringarna. Allt jag lärt mig om Labrador, har hon lärt mig, och jag kommer vara henne evigt tacksam. Året därpå gick min mor hastigt bort. Pia sade samma dag att jag kunde ta hem min favorithund Olga som tröst (tack!!).

Hon hette Winniés Ball Room och blev sedan mor till CH Winnie Head Set och CH Winnie Barbeque.

Vi åkte dit och tog henne och det var omöjligt att ta oss ifrån varann sen den dagen. Hon hjälpte mig så mycket i min sorg. Olga var min knähund, precis vad jag behövde då, och tillsammans bodde vi hos min äldsta systers familj. Åren gick och 2001 tog jag hem nästa hund från Pia, CH Winnie Out Look ”Lotta”. Just då tog jag också kursen om hundträning på ett år på HundensHus för valp- och vardagslydnad. Senare gick jag och Lotta också tävlingslydnad- och retriever apporteringskurs.

Lotta

Lotta var en otroligt vacker hund som var mycket lätt att träna. 2001 var också året då jag först besökte Windrose kennel i USA. Pat Collom blev vän med Pia samma år som mig och vi hade träffats hemma hos Pia några gånger under åren. Men nu var jag inbjuden att bo hos Pat & Ed i 3 månader att lära mig engelska och hjälpa till på kenneln. Deras hundar härstammar från Winnies linjer.

Sedan dess har jag besökt kenneln i Kalifornien under mer än ett helt år, utspritt under alla årstider. Vi har varit på utställningar och haft valpkullar. Och jag föreställer mig att jag kommer att tillbringa många lyckliga dagar där i framtiden också! Pat kan mycket om avel och kommer att vägleda mig rakt igenom allt! Vid utgången av 2008 fick jag min första egna hund Windrose Four Leaf Clover från USA. Clover kommer att vara startskottet i min kennel Windleaf som jag registrerade 2011.

Clover

Namnet Windleaf är en blandning av Windrose, Winnies och Clovers stamtavlenamn ”Four Leaf Clover”.

Första kullen föddes 2011 och så här långt är de friska, ser lovande ut och får mycket beröm från sina hussar och mattar.